Att engagera vuxna

 

 

Inledning

Välkommen till ”Att engagera vuxna – från idé till verklighet”. Förhoppningen är att kåren här ska finna ett heltäckande hjälpmedel i arbetet med att rekrytera, behålla och utveckla vuxna. De områden som tas upp är:

• Skapa en plan för att engagera vuxna

• Metoder för vuxenrekrytering

• Behålla både nya och rutinerade vuxna

• Skapa förutsättningar för vuxnas personliga utveckling

Om scoutrörelsen ska kunna erbjuda alla barn och unga en bra verksamhet krävs ideellt arbetande vuxna. Det innebär att vi behöver vara duktiga såväl i rekryteringsarbetet som i arbetet med att behålla och utveckla vuxna. Genom åren har det skapats många bra metoder och tankar som tillsammans kan bidra till att säkerställa ett stort vuxenengagemang. Däremot har det hittills saknats en gemensam plats för metoderna, vilket försvårat arbetet med att rekrytera, behålla och utveckla vuxna och ledare i scoutkåren.

Målet med ”Att engagera vuxna – från idé till verklighet” har varit att samla ihop materialet om att rekrytera, behålla och utveckla vuxna och att det ska fungera som ett aktivt hjälpmedel för kårer som vill jobba med vuxenengagemang. Många av hjälpmedlen är hämtade från ”Attraktiva scoutkårer” medan andra delar kommer från Scouternas ledarskapsakademi och ytterligare andra från Scouternas samarbete med studieförbunden.

Det är rimligt att tro att många kårer kommer i kontakt med det här materialet efter att ni i den inledande workshopen inom ramen för ”Attraktiva scoutkårer” kommit fram till att kåren behöver arbeta med vuxna, men antingen det är så eller inte är det bra att veta att det inom konceptet ”Attraktiva scoutkårer” finns flera bra workshopar som syftar till att stärka andra delar av kårarbetet.

”Att engagera vuxna – från idé till verklighet” kan användas som en idéskrift på kåren, där ni själva, eller tillsammans med en konsulent, använder de metoder ni har mest nytta av. En bra variant är annars att genomföra ”Att engagera vuxna – från idé till verklighet” som ett studiecirkelmaterial.

Oavsett hur kåren väljer att använda materialet är det viktigt att komma ihåg att det är långt ifrån säkert att kåren behöver genomföra alla metoder som beskrivs här. Koncentrera er på de metoder och tankar som är mest relevant för er kår. Det ska erkännas att det kommer att krävas arbete för att nå framgång, men kårer som tar sig tid att systematiskt gå igenom materialet har större chans att lyckas med att rekrytera, behålla och utveckla vuxna.

 

Innan vi börjar ska det tilläggas att även om de här metoderna fungerar så finns nästan alltid förbättringspotential. ”Att engagera vuxna – från idé till verklighet” kommer att utvecklas. Vi ska bland annat starta ett projekt kring att rekrytera studenter på universitet och högskolor.

Har du eller ni fler idéer om hur vi kan arbeta för att öka vuxenengagemanget inom Scouterna får ni gärna dela med er av dem genom att skicka in idéerna på

vuxenideer@scout.se.

 

1. Planeringen

Att engagera vuxna till en barn- och ungdomsorganisation har både likheter och olikheter gentemot att engagera medlemmar till en förening vilken som helst. Oavsett varför föreningen vill öka vuxenengagemanget måste vi fundera kring följande frågor:

• Hur tar vi kontakt med vuxna?

• Vart hittar vi dem?

• Vad säger vi till dem?

• Vad erbjuder vi våra vuxna medlemmar?

• Hur tar vi hand om nya vuxna så att de känner sig välkomna?

• Hur tar vi hand om alla vuxna så att de/vi vill fortsätta engagera sig/oss?

En scoutkårs önskan om fler engagerade vuxna kommer inte i första hand från en vilja att i största allmänhet öka medlemsantalet, utan från faktumet att det behövs ett vuxenengagemang för att genomföra scoutverksamheten. Det innebär ofta att kåren har ett specifikt mål med varför den vill få in fler vuxna. Det kan vara att kåren behöver nya avdelningsledare, kassörer, stugfogdar och så vidare. När vuxenengagemanget till stor utsträckning handlar om att få människor att genomföra vissa specifika uppgifter behöver ovanstående frågor kompletteras med funderingar om vad det är kåren faktiskt behöver få gjort. Frågan att ställa blir därför:

 

Vilka uppdrag är det vi vill/behöver rekrytera till?

 

Olika uppdrag skiljer sig ifråga om tidsåtgång, nödvändigt engagemang och kompetens. Ju mer konkret ni kan beskriva de olika uppdragens ”kravprofil” (innehåll och krav), ju större chans både att de tillfrågade säger ja och att de sedan fortsätter vara engagerade vuxna under

en längre period. (I ”Sexstegsmetoden” som beskrivs under rubriken ”Rekrytering” finns bra övningar både på hur ni kan arbeta med att komma på vilka uppdrag som behövs och bestämma vad som förväntas av den som tackar ja till uppdraget.)

När ni har svaren på ovanstående frågor har ni också en strategi för hur just er kår kan jobba för att rekrytera, behålla och utveckla vuxna. Då gäller det att också genomföra planen. Till er hjälp både i planeringen och i det praktiska arbetet finns de tankar, metoder och workshops som presenteras i det här dokumentet.

 

2. Rekryteringen

Undersökningar visar att många vuxna är intresserade av att engagera sig i en barn- och ungdomsrörelse. De som trots viljan ännu inte är engagerade hävdar vanligen att de aldrig fått frågan. Stämmer detta borde det ”bara” vara att ställa sig på torget och fråga alla som passerar om de kan tänka sig jobba ideellt för Scouterna. Kanske skulle vi få någon som svarade ja, men vår erfarenhet visar att det arbetssättet fungerar dåligt.

Istället finns andra metoder som markant ökar chansen till en lyckad vuxenrekrytering, och det är de metoderna vi ska titta närmare på. Innan genomgången ska noteras att metoderna fungerar olika bra beroende på vilka uppdrag vi rekryterar till. Sexstegsmetoden är till exempel ofta bättre när kåren söker ordförande, kock på lägret eller ansvariga för årets loppmarknad än när det gäller att hitta nya avdelningsledare. För att få nya avdelningsledare har det visat sig att föräldrarekrytering fungerar utmärkt. Detta ska inte tas som intäkt att helt strunta i den ena eller andra metoden. Det går att få avdelningsledare också via sexstegsmetoden och naturligtvis kan ni hitta en blivande kassör bland föräldrarna. Vad som i slutänden avgör vilken eller vilka metoder ni väljer bör baseras både på önskat resultat och på hur ni känner inför de olika metoderna. Resultatet blir nästan alltid bäst när ni väljer en metod som ni själva är bekväma med.

Sexstegsmetoden

Sexstegsmetoden är från början en brittisk metod som har anpassats efter svenska förutsättningar. Metoden är ett strukturerat sätt att matcha de uppgifter kåren behöver ha hjälp med, med människor som är kompetenta och tycker det är roligt att genomföra uppgifterna. Metodens sex steg är:

Steg 1: Vilka uppgifter behöver kåren hjälp med?

Kartlägg vilka behov som finns i kåren. Hur ser situationen ut idag? Inom vilka områden behövs det fler vuxna som hjälper till? Tänk vilka uppgifter som kåren behöver hjälp med snarare än att tänka vilka personer som behövs. Ibland kanske en person kan göra alla uppgifter, men det är troligtvis lättare att hitta fler personer som kan göra några uppgifter var.

Steg 2: Identifiera de egenskaper och färdigheter som behövs

Utifrån de behov ni har identifierat i kåren funderar ni igenom vilken typ av egenskaper, intressen och färdigheter en person som ska utföra de uppgifter ni har identifierat behöver ha. En person kan vara suverän för en uppgift (t.ex. vara ledare för yngre barn) men direkt olämplig för en annan (t.ex. ha hand om kårens ekonomi).

Steg 3: Vilka skulle kunna utföra uppgiften?

Sätt er ner tillsammans i kåren och brainstorma fram personer som stämmer in på er beskrivning av vad som behövs för uppgiften. Ta gärna hjälp av personer som inte är så involverade i kåren när ni gör detta. Fastna inte i fällan att bara tänka kring dem som redan är djupt engagerade i kåren. Lyft blicken och fundera över om ni inte har arbetskollegor,

vänner, grannar eller föräldrar som skulle kunna passa. Ni kan även ta hjälp av syskonorganisationer/församlingen eller eldsjälar inom olika områden. De kanske inte själva har tid men däremot har de ofta ett stort nätverk på orten och kan förmedla kontakter

Steg 4: Välj ut de bästa tänkbara

Analysera era resultat genom att jämföra de på er lista med de egenskaper, färdigheter och intressen som ni tycker är viktiga för uppgiften. Var noga med att inte ha förutfattade meningar om dem ni väljer bland. Rangordna de utvalda och gör en ny, kortare lista med ungefär 6 personer. Stryk inte personer för att ni inte tror att de kommer att vara intresserade om de får frågan om att engagera sig, vi kan aldrig veta på förhand vem som tackar ja och vem som tackar nej.

Våga fråga!

Steg 5: Fråga de utvalda

Steg 5 är det viktigaste, det enda steg som absolut inte kan hoppas över om ni vill få tag på fler vuxna till kåren.

Ni måste våga fråga om hjälp! Innan ni ställer frågan till den som står överst på listan, tänk igenom vad ni ska säga och prova att rollspela situationen. Det kan kännas ovant till en början men är avgjort det snabbaste sättet att bli tryggare i situationen. Oavsett vad personen svarar är det en stor fördel om ni vet vad ni ska säga, så ta rollspelandet som ett lekfullt sätt att träna inför en viktig situation.

Här följer frågor som den som ställer frågan bör kunna svara på:

Vad ska den tillfrågade göra?

Vad innebär uppgiften eller rollen?

När och var ska uppgiften/rollen utföras?

Vem kommer den tillfrågade att jobba med?

 

Vilken hjälp får den tillfrågade?

 

Vilken utrustning och vilka lokaler är tillgängliga?

 

Hur länge pågår uppgiften eller rollen?

 

Tänk igenom hur ni ska fråga så att sannolikheten att de säger ja blir så stor som möjligt. Det är viktigt vem som frågar och på vilket sätt ni frågar. Möt de utvalda ansikte mot ansikte – undvik i möjligaste mån telefonsamtal. Förklara vad ni skulle vilja ha hjälp med. Det kan vara allt från att vara ledare till att vara med i kårstyrelsen till att bidra med en kortare uppgift, såsom att hjälpa till på läger. Förklara på vilket sätt som ni tror att personen kan bidra till kåren och vad de skulle kunna få ut av att vara med i scouterna.

Besvara alla frågor ni får ärligt. Det låter kanske självklart men i en situation när någon står och väger är det lätt att kanske ge en polerad bild av det som ligger i erbjudandet. Dessvärre riskerar det bara att leda till besvikelse och brustet förtroende. Betona istället hellre det positiva och att det överväger.

 

Steg 6: Uppföljning

 

Om den utvalda personen till slut väljer att avstå

från att engagera sig är det lämpligt att:

 

Omedelbart acceptera hennes eller hans beslut.

 

Påpeka att erbjudandet kvarstår.

 

Tacka för samtalet och på ett naturligt sätt markera att det inte finns några negativa känslor från vår sida.

 

Skicka i efterhand en formell tackhälsning med till exempel ett ex av senaste numret av en scouttidning. I hälsningen upplyses den utvalda om att ni avser att skicka ytterligare två-tre nummer och om det inte är okej är det bara att meddela det till rekryteraren.

Gå tillbaka till din korta lista och fråga nummer två på listan.

 

Om svaret blir ja

gäller det att snarast hjälpa den rekryterade att:

 

Möta de andra ledarna. Ordna gärna ett tillfälle då ledarteamet t ex äter middag tillsammans och låt den nyrekryterade komma med som en i gänget. Undvik att sätta henne eller honom för mycket i fokus, det kan avskräcka. Ju snabbare hon eller han behandlas som en av oss andra desto snabbare känner hon eller han att ni är jämlika i kåren.

 

Ordna med medlemskap, scoutdräkt etc. i den takt som den rekryterade själv önskar.

Alltså krävs det ett öppet samtal. En låneskjorta kan vara lösningen till att börja med.

Det är ju viktigt att scouterna upplever henne som en ledare som oss andra, speciellt om det är en förälder till någon på avdelningen.

 

Börja undersöka möjligheter till utbildning. Återigen behövs ett öppet samtal med den nya ledaren. Hjälp henne eller honom att våga gå kursen genom att låta en av kårens etablerade ledare åka med. Ja, det kan ses som en stor uppoffring för den som redan gått kursen men betydelsen för den nya ledaren är stor. Ju snabbare hon möter andra scouter desto snabbare skapas en tillhörighetskänsla och förståelse för scouting. Alternativet är att ordna en kurs hemma i kåren.

 

Föräldrarekrytering

Föräldrar är en viktig resurs i alla barn- och ungdomsorganisationer. Få, om någon, skulle överleva utan ett föräldraengagemang. Föräldrar är en fantastisk möjlighet för rörelsen, men där vi ibland har svårt både att rekrytera och att ta hand om de nya så att de blir en del av ledargemenskapen. Här nedan finns ett ”flödesschema” för hur vi på ett bra sätt kan få in föräldrar som avdelningsledare (eller för den delen i andra roller). Schemat beskriver en idealbild hur vi steg för steg kan rekrytera och utbilda föräldrar. Att det är en idealbild innebär att om kåren har resurser att genomföra alla steg är möjligheten att lyckas som störst, men därmed inte sagt att man måste gå igenom alla steg för att bli framgångsrik. Den kår som inte känner sig ha resurser att genomföra alla stegen kan exempelvis slå ihop prova på mötet och föräldramötet och gå igenom båda dessa stegen under ett och samma möte. På samma sätt är det möjligt att hålla föräldramöte vid samma tillfälle som ni genomför Ledarskapsutbildning Intro. Det viktigaste att tänka på om ni slår ihop två steg är att få med det innehåll som varje steg är tänkt att innehålla (se förklaringar för respektive steg under modellen).

Prova på möte

– i samband med att barnen provar på scoutverksamhet behöver vi ge

föräldrarna en inblick i vad scouting är för något. Därför genomför vi ett föräldramöte parallellt med prova på mötet. Under den träffen, som antingen kan vara ett renodlat möte, eller en träff där föräldrarna praktiskt får prova på scoutingen eller en kombination av de två, är det viktigt att berätta att vi tycker det är roligt när föräldrar engagerar sig i verksamheten.

Förklara gärna att scoutverksamhet dessutom passar utmärkt att engagera sig i eftersom man kan göra saker tillsammans med sitt barn.

 

Föräldramöte

– Det är bra att ha ett föräldramöte någon eller ett par veckor efter prova på mötet för att fånga upp de föräldrar vars barn har bestämt sig för att bli scouter. Här finns tid att svara på föräldrarnas frågor, men vi berättar också mer specifikt om kåren och om kårens behov. Åter en gång säger vi att det skulle vara jätteskoj om någon eller några föräldrar är intresserad av att vara med på avdelningsmötena. Det är lättare att få ja om föräldrarna inte behöver vara med varje gång. Det kan vara bra att visa ett exempel på ett terminsprogram, så att föräldrarna får en känsla för hur det kan se ut på mötena. De som är intresserade inbjuds att delta en introduktionsutbildning som kan genomföras medan barnen har sitt avdelningsmöte. (Se Ledarskapsutbildning Intro.)

Ledarskapsutbildning Intro

– träffen är på en och en halv timme och ger grundläggande kunskaper i scoutprogrammet. Att genomgå introduktionsutbildningen kommer att ge föräldrar (och andra vuxna) en ökad förståelse både om vad scouting står för och hur vi rent praktiskt arbetar. Förhoppningen är att efter att ha genomgått den här utbildningen ska den eller de nya känna sig trygga i att komma med som vuxna på ett avdelningsmöte.

Avdelningsmöte

– när föräldern eller föräldrarna genomgått utbildningen är det dags att välkomna dem till ett avdelningsmöte. Här är det viktigt att alla ledare (nya tillsammans med gamla) samlas en stund innan mötet för att gå igenom dagens program och för att fördela arbetsuppgifter. Det är betydelsefullt att se till att alla har en uppgift. Ledarna genomför avdelningsmötet tillsammans och efteråt träffas de igen och går igenom hur det gick. Lägg särskild uppmärksamhet på den/de nya! Den här ordningen med planering, genomförande och uppföljning behöver man sedan göra en längre tid för att få med de nya i verksamheten.

Det är viktigt att påpeka att varken planeringen eller uppföljningen behöver ta mycket tid i anspråk. Oftast räcker det med att ledarna träffas tillsammans cirka en kvart före mötet och att de återsamlas direkt efter mötet och pratar igenom allt under några minuter.

 

Ledarskapsutbildning

– någon gång när den/de nya varit med ett tag har det blivit dags att erbjuda dem att gå exempelvis ledarskapsutbildning bas. Det är viktigt att få så många som möjligt att börja gå våra utbildningar dels eftersom det stärker kvaliteten på verksamheten, dels för att när man som förälder har genomgått en utbildning eller liknande aktivitet slutar många att se sig som förälder och börjar istället identifiera sig med ledarrollen.

Utvärdering –

planera in ett tillfälle för utvärdering redan från början, där de som tillkommit och de som hållit i föräldrarekryteringen tillsammans undersöker vad som fungerat bra och vad som kan bli bättre, samt tittar på vad de nytillkomna känner att de har behov av för stöd framöver.

Erfarenheten från kårer som har provat den här modellen säger att genomför kåren flödesschemat steg för steg ökar både möjligheten att få fler föräldrar som säger ja till att  vara delaktiga, och att kåren får fler vuxna som har nödvändig kunskap och inspiration för sitt engagemang.

Rekrytering av unga ledare

Traditionellt har vuxenrekryteringens grund legat i att utbilda äldre scouter till ledare. De egna scouterna är fortfarande en prioriterad målgrupp och att få med utmanarscouter som ledare/assistenter på andra avdelningar är viktigt. Både som en del i att säkerställa att vi har tillräckligt många ledare och som del i programmet för utmanarscouterna själva. Här handlar det om att uppmuntra och välkomna scouterna att vara med, men också att med hjälp av utbildningar, mentorskap och projekt bidra till att ledarskapet blir roligt. Bland de utbildningar som finns till stöd för nya och blivande ledare inom Scouterna kan rekommenderas Ledarskapsutbildning Bas, Ledarskapsutbildning Scout och Lär dig ta plats!- kurs.

På många håll upplevs det ha blivit svårare att rekrytera ledare från de egna leden. En orsak till det är att ungdomar allt oftare flyttar från hemorten för studier eller arbete. För en del innebär flytten att de medvetet väljer att avsluta sitt scoutengagemang, men för andra ”blir

det bara så”. Även för den som kan tänka sig att fortsätta i Scouterna är det långt ifrån självklart att ta kontakt med en ny scoutkår, men om kåren tar kontakt med den nyinflyttade ökar möjligheten att hon eller han fortsätter.

Därför behöver Scouterna system som underlättar för scoutkårer att få veta när tidigare scouter flyttar till deras område. I syfte att skapa bättre förutsättningar för att meddela varandra när någon scout flyttar till annan ort har vi öppnat upp

flytt@scout.se, en epostadress

där antingen scouten själv kan skriva in att han eller hon flyttar och vill ha kontakt med en scoutkår, eller där kåren kan berätta att en scout har bytt bostadsort. När det kommer in information om att någon har flyttat kommer kårerna i närheten av den nyinflyttade att få den informationen så att de kan bjuda in honom eller henne till verksamheten.

Det kommer även fortsättningsvis finnas scouter som flyttar utan att någon får reda på det.

Det behövs fler metoder, och ibland går det att hitta inflyttade scouter med hjälp av medlemsregistret. Med rätt behörighet kan vi söka efter medlemmar på bostadsort, och då händer det att vi finner scouter som bor i närheten men som är medlem i en kår på annan ort. Vill ni ha hjälp att göra en sådan sökning kan ni ta kontakt med era konsulenter.

Studentrekrytering

Ytterligare en arena där det är möjligt att rekrytera unga ledare är landets högskolor/ universitet. Scouterna har mycket att erbjuda studenter i form av edarskapsträning, utbildningar, möjligheter till internationellt utbyte och friluftsliv. Det finns också flera exempel på lyckade rekryteringsinsatser på högskolor/universitet runt om i landet. Under 2012 kommer Scouterna genomföra ett projekt med syftet att samla in och utveckla metoder för studentrekrytering. Förhoppningen är att under vintern 2012 kunna komplettera ”Att engagera vuxna – från idé till verklighet” med dessa metoder. Har du/ni idéer om hur en bra rekryteringsinsats på högskolor/universitet kan gå till får ni gärna maila de idéerna till

studentrekrytering@scout.se.

 

3. Behålla och utveckla

Rekrytering är en viktig beståndsdel i jakten på ett tillräckligt vuxenengagemang, men det finns flera områden kåren behöver arbeta med. Alldeles särskilt måste ni arbeta med att behålla och utveckla de vuxna ni rekryterar. Misslyckas vi med att skapa en verksamhet där vuxna känner sig välkomnade och behövda kommer många lämna oss. Då står vi snart med ett nytt underskott av vuxenengagemang.

Den kår som vill vara framgångsrik på att behålla och utveckla vuxna behöver ha vuxnas välbefinnande i åtanke.

Glöm aldrig att

alla vuxna behöver må bra, ha roligt och utvecklas i Scouterna. Det gäller

även de som planerar för ökat vuxenengagemang. Kom därför ihåg att då och då ställa frågan:

Vad krävs för att vi ska ha roligt och utvecklas?

Bemötande och delaktighet

Hur ni bemöter en ny vuxen vid första träffen kommer spela stor roll för hur välkommen han eller hon känner sig. Ett bra första intryck ökar möjligheterna att den som är ny stannar kvar i rörelsen. I grund och botten är det relativt enkelt; som ny är det viktigt att bli sedd.

Redan genom att hälsa på den nya personen har ni kommit en bra bit på väg.

Många nya vuxna saknar eller har liten egen erfarenhet av Scouterna. Det innebär att mycket av det vi tar för givet för en utomstående kan uppfattas främmande och ibland lite skrämmande. För att ge ett bra första intryck behöver ni kunna beskriva er verksamhet, era symboler och ceremonier och andra scoutspecifika uppgifter på ett sätt som gör att även en oinvigd förstår vad det är vi gör.

Att göra ett bra första intryck är viktigt, men det behöver följas upp med att vi ser till att de nya tillåts bli delaktiga i verksamheten. Säg att vi har rekryterat en ny avdelningsledare. Han eller hon ska då tillåtas bli avdelningsledare på riktigt och inte åskådare. Är det en ny kassör väger hennes/hans röst lika tungt i alla styrelsefrågor som den person som suttit i styrelsen de senaste tjugofem åren. Det låter förhoppningsvis som självklarheter, men ska det fungera i verkligheten behövs att de nya får rätt förutsättningar. En bra start för alla nya vuxna är att låta dem gå

Ledarskapsutbildning intro. Det kan också vara bra att ha någon form av

mentorskap i kåren, där en rutinerad ledare får som särskild uppgift att ta hand om en ny ledare.

Utbildningen behöver kompletteras med kunskaper om hur saker och ting fungerar i just er kår. Att få nya vuxna att känna sig som en del av gemenskapen tar tid och kräver ett aktivt engagemang från er som varit med ett tag. Men det är en investering som lönar sig. Nästan alla som får känna sig delaktiga i verksamheten kommer att fortsätta sitt engagemang, medan de som inte kommer in i gemenskapen snart lägger av.

En särskild utmaning när det kommer in någon ny är att förstå att det ändrar gruppdynamiken i stort. Föreställ er två avdelningsledare som tillsammans lett kårens spåraravdelning i tiotalet år. De har gissningsvis hunnit skapa rutiner och lära känna varandra så väl att mycket av arbetet sker utan att de behöver kommunicera med varandra. Båda vet

vem av dem som förväntas ta fram tändstickor så att de kan tända en lykta, vem som gör

vilken lek och så vidare. Kommer det in en ny person fungerar inte systemet längre.

Tillsammans måste de tre ledarna hitta sina nya roller vilket kräver kommunikation. Om de två rutinerade inte klarar av att öppna upp sig för den nya ledaren kommer han/hon förr eller senare att sluta eftersom han eller hon aldrig blir en i gänget.

Ledarskoj

Inte bara nya vuxna behöver känna sig välkomna, delaktiga och ha roligt i Scouterna. Det behöver vi alla. Ledare har ofta lätt att glömma att ta hand om sig själva. Det är dumt.

Genom att ha kul tillsammans stärks gruppen och energin till att fortsätta vara engagerad.

Har ni svårt att motivera er till att planera ert ledarskoj? Undersök med grannkåren. Kanske kan de genomföra er ledaraktivitet mot att ni sköter deras? Eller har distriktet någon aktivitet ni kan använda som ert ledarskoj?

När det gäller ledaraktiviteter finns egentligen bara en regel. Se till att hitta på något ni själva gillar. Aktiviteten eller aktiviteterna skapas för er, inte för någon annan. Dessutom är det naturligtvis en fördel om ni väljer en tid när många ledare kan vara med.

Det förbundsgemensamma programmet

Under flera års tid har scoutrörelsen arbetat med att få ett gemensamt scoutprogram. Det är ett bra program, ett program som har potential att leva upp till målet att: ”Det ska bli roligare att vara scout och enklare att vara ledare.” Det är också ett program som underlättar att få in nya ledare. Vi har en gemensam idé om vad scouting är och varför vi gör det vi gör. Genom att kåren tar till sig av programmet kommer vi förhoppningsvis göra roligare scouting samtidigt som vi får ett verktyg att skola in nya ledare.

Scoutprogrammet kan, om ni vill, också fungera utmärkt som ett sätt att stärka samhörigheten bland kårens ledare. För att ge er bästa möjliga förutsättning att använda programmet finns två workshops om programmet, en som tar upp grundtankarna som beskrivs i ledarboken och en som handlar om praktisk programplanering med hjälp av scouternas böcker och märkessystemet. Dessutom finns det förslag till studiecirklar för kårer som vill gå igenom programmet noggrant. Genom att tillsammans med alla andra ledare genomföra en workshop och/eller studiecirkel lär ni er inte bara om programmet, ni kommer att göra det under roliga former som stärker er som grupp.

Utbildningsramverket

Scouternas utbildningsramverk ska säkerställa att scoutrörelsens utbildningar håller hög kvalitet, att de är flexibla nog att ge alla möjligheten att ta del av innehållet och att det ska finnas en stor mängd utbildningar att välja mellan. Här finner vi såväl våra ledarutbildningar som utbildning av utbildare och diverse ämnesinriktade utbildningar.

Alla utbildningar leds av ackrediterade utbildare. En bra utbildning är både rolig och utvecklande. Att få fler utbildade vuxna i kåren är bra för kåren, men  förhoppningsvis också för den enskilde som får en personlig utveckling.

Studieförbunden

Alla scoutförbund har samarbete med något studieförbund och tillsammans med dem kan kåren ordna studiecirklar om allting. Ta kontakt med ert studieförbund när ni vet att ni vill hålla en cirkel, men ta gärna kontakt med studieförbundet för att få inspiration när ni vet att ni vill ha utveckling men inte inom vilket område.

4.

Sammanfattning hjälpmedel

Som har beskrivits finns en mängd hjälpmedel för att nå ett ökat vuxenengagemang.

 

Rekrytera vuxna

– Workshop som tar upp några av de viktigaste delarna när det gäller

vuxenrekrytering.

 

Sexstegsmetoden

– ett arbetsmaterial som metodiskt går igenom alla stegen.

Ledarutbildningen intro

– en utbildning på 90 minuter som alla nya vuxna bör gå.

Universitetsrekrytering

– en workshop om hur ni planerar och genomför en

universitetsrekrytering (under utveckling).

 

Program workshop 1 och 2

– dra nytta av det nya programmet. Workshops som visar hur ni

praktiskt kan använda er av programmet.

 

Utbildningsinspiration

– workshop i ramverket för utbildningar.